Precisionsmedicin: Framtiden är redan här, bara ojämlikt fördelad! En seminarieserie i samarbete med Bayer och Roche

Välkommen till den första delen i seminarieserien om precisionsmedicin – framtiden är här, bara ojämlikt fördelad!

Hur kan patienter göras mera delaktiga i kliniska prövningar om ny modern cancerbehandling?

Patientföreträdare talar i olika fora ofta om att vården ska ha ett personcentrerat förhållningssätt som ska utgå ifrån varje enskild individ. Precisionsmedicin, en individanpassad behandling, förutsätter det. Det finns röster som menar att alla cancerpatienter skall erbjudas möjlighet till deltagande i kliniska studier.

Hur fångar vi intresset bland patienter att delta i kliniska studier? Vad behöver göras för att underlätta deltagande? Varför är det viktigt att involvera patienter mer? Dessa och andra frågor hoppas vi kunna belysa under dagens seminarium.

Medverkande i diskussion:

Susanne Dieroff Hay, ordförande, Bröstcancerförbundet

Elham Hedayati, onkolog och koordinator kliniska prövningar, Karolinska universitetssjukhuset

Eskil Degsell, patient- och närståenderepresentant, Karolinska universitetssjukhuset.

Jan-Olov Sandberg, medical lead, Roche

 

Moderator: Johan Bondestam, Regional Access Lead Sweden, Bayer

Datum: 19 maj kl 12.00-13.00, Digitalt
Länken kommer att skickas ut till er dagen innan seminariet.

Varmt välkomna att delta!

——————————————————————————————

Seminarieserie om precisionsmedicin: Cancerbehandling blir allt mer avancerad och träffsäker. Men för en bra cancervård krävs också att lagstiftningen hänger med, att patienterna blir mer involverade i forskningen och att vårdprogrammen anpassas efter den nya precisionsmedicinen.

I början var ingenting, sen kom kirurgi och strålbehandling, och väldigt breda cellgifter. Idag är checkpoint-hämmare grundbulten i läkemedelsbehandlingen och kombineras med målinriktad behandling för väldigt många cancersjukdomar. Vi gått från organspecifik behandling till cancerläkemedel mot en specifik genetisk förändring. Här hänger vårdprogrammen inte med.

Genetiskt (DNA, RNA) individanpassad diagnostik och framöver också en individspecifik biomarkör-mönsterbaserad diagnostik (olika typer av biomarkörer i vävnadsprover, som DNA, RNA, proteiner, metaboliter mm) innebär att det går att individanpassa vård och behandling, och uppföljning. Den nya typen av teknologi kräver ett helt nytt samarbete mellan forskarna, läkemedelsindustrin och sjukvården. Inte minst kommer det att kräva en stor omställning av hälso- och sjukvården. Precisionsmedicin innebär ett nytt arbetssätt, och vi måste utbilda folk. Men det öppnar samtidigt nya möjligheter till forskning och innovation så att vi kan utveckla ny diagnostik och behandlingar.

Som patient är det en spännande framtid, med hopp om bot och möjlighet att slippa de svåra biverkningar och komplikationer som cancerbehandlingen hittills medfört. Det finns många canceröverlevare. Många har ganska ordentliga komplikationer och biverkningar som gör livet svårt, men forskningen inkluderar inte alltid patienterna i de kliniska studierna. Vad är viktigt för dem? Det måste få komma in i diskussionen.

Dessa frågor hoppas vi kunna belysa i tre seminarier om den moderna cancervården.