Seminarieserien om precisionsmedicin – framtiden är här, bara ojämlikt fördelad!

Vad krävs det av lagstiftaren för att vi ska kunna införa ny modern cancerbehandling?

Cancerbehandling blir allt mer avancerad och träffsäker. Men för en bra cancervård krävs också att lagstiftningen hänger med, att patienterna blir mer involverade i forskningen och att vårdprogrammen anpassas efter den nya precisionsmedicinen. Sverige ligger långt framme inom vissa delar av området, till exempel när det gäller att införa helgenomsekvensering för akuta leukemier och för barncancer. Men om vi tittar internationellt finns det flera andra länder som ekonomiskt satsar betydligt mer på precisionsmedicin. Danmark och Frankrike är bland de länder som storsatsar ekonomiskt. Men vi ser också att Storbritannien som efter Brexit förstärker sina satsningar inom Life Science, pekar ut genomik och dess betydelse för diagnos, precisionsbehandling och, inte minst, förbättrade möjligheter till prevention.

Vilka krav ställs på personal, it, samverkan, prioriteringar, vårdutbud och andra aspekter för att precisionsmedicin ska komma alla patienter till del? Hur ska frågor rörande hälsodata hanteras? Vilka statliga infrastrukturella investeringar behövs?

Dessa och andra frågor hoppas vi kunna belysa under dagens seminarium.

Medverkande i diskussion:

Acko Ankarberg Johansson (KD), ordförande i Socialutskottet, Riksdagen

Anna Mannfalk (M), regionråd Region Skåne, ordförande i Södra regionvårdsnämnden

Eva Bucksch, jurist, Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

 

Moderator: Johan Bondestam, Regional Access Lead Sweden, Bayer

Datum: 25 augusti kl 12.00-13.00, Digitalt

Länken till eventet kommer att läggas in senare och kommer även att mailas ut innan eventet.

Varmt välkomna att registrera dig här för att delta!

 

 

 

——————————————————————————————

Seminarieserie om precisionsmedicin: Cancerbehandling blir allt mer avancerad och träffsäker. Men för en bra cancervård krävs också att lagstiftningen hänger med, att patienterna blir mer involverade i forskningen och att vårdprogrammen anpassas efter den nya precisionsmedicinen.

I början var ingenting, sen kom kirurgi och strålbehandling, och väldigt breda cellgifter. Idag är checkpoint-hämmare grundbulten i läkemedelsbehandlingen och kombineras med målinriktad behandling för väldigt många cancersjukdomar. Vi gått från organspecifik behandling till cancerläkemedel mot en specifik genetisk förändring. Här hänger vårdprogrammen inte med.

Genetiskt (DNA, RNA) individanpassad diagnostik och framöver också en individspecifik biomarkör-mönsterbaserad diagnostik (olika typer av biomarkörer i vävnadsprover, som DNA, RNA, proteiner, metaboliter mm) innebär att det går att individanpassa vård och behandling, och uppföljning. Den nya typen av teknologi kräver ett helt nytt samarbete mellan forskarna, läkemedelsindustrin och sjukvården. Inte minst kommer det att kräva en stor omställning av hälso- och sjukvården. Precisionsmedicin innebär ett nytt arbetssätt, och vi måste utbilda folk. Men det öppnar samtidigt nya möjligheter till forskning och innovation så att vi kan utveckla ny diagnostik och behandlingar.

Som patient är det en spännande framtid, med hopp om bot och möjlighet att slippa de svåra biverkningar och komplikationer som cancerbehandlingen hittills medfört. Det finns många canceröverlevare. Många har ganska ordentliga komplikationer och biverkningar som gör livet svårt, men forskningen inkluderar inte alltid patienterna i de kliniska studierna. Vad är viktigt för dem? Det måste få komma in i diskussionen.

Dessa frågor hoppas vi kunna belysa i tre seminarier om den moderna cancervården.