Precisionsmedicin: Framtiden är redan här, bara ojämlikt fördelad, del 2! En seminarieserie i samarbete med Bayer och Roche

Välkommen till den andra delen i seminarieserien om precisionsmedicin – framtiden är här, bara ojämlikt fördelad!

Vad krävs det av hälso- och sjukvården för att kunna införa ny modern cancerbehandling?

Det finns en enorm potential för precisionsmedicin inom den svenska sjukvården. Förutsatt att utmaningarna kan överkommas det vill säga. Rätt behandling till rätt patient vid rätt tidpunkt är en vanlig beskrivning av precisionsmedicin. En annan beskrivning är att nya diagnostiska metoder, till exempel genetisk analys och nya avbildningstekniker, ger helt nya möjligheter att bättre utforma behandling av en sjukdom, på individnivå eller för delar av befolkningen. Men det är också en typ av vård som kräver nya sätt att arbeta och tillgång till stora mängder data. Att kunna dela och koppla samman olika typer av hälsodata, både genetisk och medicinsk information, är en förutsättning för att kunna utveckla precisionsmedicin.

Hur väl rustad är sjukvården att ta sig an denna möjlighet? Vilka hinder måste undanröjas för att underlätta införandet av precisionsmedicin i klinisk praxis? Hur gör vi behandlingen tillgänglig för alla patienter i landet oberoende av bostadsort eller närhet till ett högspecialiserat universitetssjukhus?

Dessa och andra frågor hoppas vi kunna belysa under dagens seminarium.

Medverkande i diskussion:

Mikael Johansson, överläkare, Cancercentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå

Johan Hartman, bitr. överläkare, Klinisk patologi och cytologi, Karolinska univ.lab., SöS

TBD

TBD

Moderator: Johan Bondestam, Regional Access Lead Sweden, Bayer

Datum: 9 juni kl 12.00-13.00, Digitalt
Länken kommer att skickas ut till er dagen innan seminariet.

Varmt välkomna att delta!

——————————————————————————————

Seminarieserie om precisionsmedicin: Cancerbehandling blir allt mer avancerad och träffsäker. Men för en bra cancervård krävs också att lagstiftningen hänger med, att patienterna blir mer involverade i forskningen och att vårdprogrammen anpassas efter den nya precisionsmedicinen.

I början var ingenting, sen kom kirurgi och strålbehandling, och väldigt breda cellgifter. Idag är checkpoint-hämmare grundbulten i läkemedelsbehandlingen och kombineras med målinriktad behandling för väldigt många cancersjukdomar. Vi gått från organspecifik behandling till cancerläkemedel mot en specifik genetisk förändring. Här hänger vårdprogrammen inte med.

Genetiskt (DNA, RNA) individanpassad diagnostik och framöver också en individspecifik biomarkör-mönsterbaserad diagnostik (olika typer av biomarkörer i vävnadsprover, som DNA, RNA, proteiner, metaboliter mm) innebär att det går att individanpassa vård och behandling, och uppföljning. Den nya typen av teknologi kräver ett helt nytt samarbete mellan forskarna, läkemedelsindustrin och sjukvården. Inte minst kommer det att kräva en stor omställning av hälso- och sjukvården. Precisionsmedicin innebär ett nytt arbetssätt, och vi måste utbilda folk. Men det öppnar samtidigt nya möjligheter till forskning och innovation så att vi kan utveckla ny diagnostik och behandlingar.

Som patient är det en spännande framtid, med hopp om bot och möjlighet att slippa de svåra biverkningar och komplikationer som cancerbehandlingen hittills medfört. Det finns många canceröverlevare. Många har ganska ordentliga komplikationer och biverkningar som gör livet svårt, men forskningen inkluderar inte alltid patienterna i de kliniska studierna. Vad är viktigt för dem? Det måste få komma in i diskussionen.

Dessa frågor hoppas vi kunna belysa i tre seminarier om den moderna cancervården.