L\u00c4KEMEDEL<\/strong><\/span><\/h3>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>Han har r\u00e4ddat livet p\u00e5 en miljon barn<\/h1><\/h1><\/div>L\u00c4KEMEDEL<\/span><\/strong> Historien om Curosurf \u00e4r en framg\u00e5ngssaga. I dagsl\u00e4get har l\u00e4kemedlet r\u00e4ddat livet p\u00e5 cirka en miljon barn v\u00e4rlden \u00f6ver. Samtidigt \u00e4r sagan l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00f6ver. Tore Curstedt \u00e5terv\u00e4nder varje dag till labbet, sina 73 \u00e5r till trots. D\u00e4r har han tagit fram en ny variant som kan n\u00e5 m\u00e5ngdubbelt fler barn i framtiden.<\/h2>\nPlatsen \u00e4r neonatalavdelningen vid Karolinska Universitetssjukhuset en gr\u00e5 eftermiddag i januari. Tore Curstedts \u00f6gon \u00e4r milda n\u00e4r han tar emot det f\u00f6r tidigt f\u00f6dda barnet. Mycket f\u00f6rsiktigt f\u00f6r att inte rubba varken de slangar eller sensorer som sticker ut fr\u00e5n den lilla kroppen. Han h\u00e5ller det t\u00e4tt intill sitt br\u00f6st som f\u00f6r att l\u00e5ta det k\u00e4nna hans stadiga andetag.<\/p>\n
P\u00e5 en av fotografens bilder str\u00e4cker det lilla barnet upp armen som i en segergest.<\/p>\n
Det har g\u00e5tt fyrtio \u00e5r sedan de f\u00f6rsta doserna av l\u00e4kemedlet Curosurf renades fram i labbet. I dag behandlas varje \u00e5r cirka 300 000 – 500 000 f\u00f6r tidigt f\u00f6dda barn. Uppskattningsvis har det getts till cirka fyra\u2013fem miljoner barn sedan introduktionen 1989. Minst en miljon av dem hade inte \u00f6verlevt utan det.<\/p>\n
S\u00e5 visst finns det all anledning att h\u00f6ja n\u00e4ven i luften.<\/p>\n
Det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n f\u00f6rsta g\u00e5ngen som han ombeds att ber\u00e4tta denna historia. N\u00e4r han g\u00f6r det igen \u00e4r det med \u00f6dmjukhet och humor:<\/p>\n
\u2013 Till Stockholm kom jag 1965 fr\u00e5n Pite\u00e5. Men som ni h\u00f6r s\u00e5 har jag ingen dialekt kvar, s\u00e4ger han p\u00e5 bred norrbottniska, och skrattar h\u00f6gt.<\/p>\n
Den ambiti\u00f6sa tjugo\u00e5ringen b\u00f6rjade forska redan undan l\u00e4karutbildningen p\u00e5 d\u00e5varande Kemikum vid Karolinska Institutet. Vid den tiden kunde du m\u00f6ta de blivande nobelpristagarna i medicin Bengt Samuelsson och Sune Bergstr\u00f6m i korridorerna. Den doktorsavhandling som Tore Curstedt arbetade p\u00e5 handlade om fosfolipider.<\/p>\n
Samarbete en nyckel<\/h3>\n
F\u00f6r tidigt f\u00f6dda barn saknar ett s\u00e4rskilt \u00e4mne vid f\u00f6dseln, kallat lungsurfaktant. Surfaktant b\u00f6rjar utvecklas mycket sent hos fostret, f\u00f6rst n\u00e4r det \u00e4r cirka tio veckor kvar till f\u00f6dseln. Saknas det lyckas inte barnet dra in luft utan lungbl\u00e5sorna kollapsar.<\/p>\n
Denna kunskap har funnits sedan slutet av 1950-talet. Men \u00e4nnu vid 1980-talets b\u00f6rjan hade ingen lyckats framst\u00e4lla ett botemedel.<\/p>\n
F\u00f6rst n\u00e4r id\u00e9n kom att utvinna surfaktant fr\u00e5n djur gjordes framsteg. En av forskarna som snabbast testade id\u00e9n var Bengt Robertson, \u00e4ven han l\u00e4kare och forskare vid KI.<\/p>\n
I arbetet med att rena proverna v\u00e4nde han sig till Tore Curstedt. Surfaktant best\u00e5r n\u00e4mligen till st\u00f6rre delen av fosfolipider. Genom att kombinera sina kunskaper inom f\u00f6rs\u00f6k och rening fick de b\u00e5da fram en substans (Curosurf = Curstedt-Robertson-surfactant) som gav goda resultat.<\/p>\n
\u2013 Varken jag eller Bengt hade lyckats p\u00e5 egen hand. Det var tillsammans som vi gjorde det och bara genom att kombinera v\u00e5ra olika intresseomr\u00e5den. N\u00e5got som visar hur viktigt det \u00e4r med samarbete, s\u00e4ger Tore Curstedt.<\/p>\n
Saknade en komponent<\/h3>\n
Snart gjordes hundratals djurf\u00f6rs\u00f6k med den nya substansen med samma lyckade resultat. Men samtidigt som ryktet spred sig om framstegen, s\u00e5 ins\u00e5g duon att de saknade r\u00e4tt kontakter f\u00f6r att g\u00e5 vidare. Tills en eftermiddag d\u00e5 telefonen inte slutade ringa i labbet.<\/p>\n
I andra \u00e4nden fanns Rolf Zetterstr\u00f6m, barnklinikchef p\u00e5 Sankt G\u00f6rans sjukhus.<\/p>\n
\u2013 Rolf ber\u00e4ttade att han hade h\u00f6rt gott om v\u00e5ra f\u00f6rs\u00f6k. Och att det p\u00e5 kliniken just den dagen f\u00f6tts ett barn, mycket f\u00f6r tidigt, som troligen inte skulle \u00f6verleva. Hade vi n\u00e5got surfaktant han kunde anv\u00e4nda?<\/p>\n
Tack vare att b\u00e5de f\u00f6r\u00e4ldrar och l\u00e4kare gav sitt tillst\u00e5nd, och att det var en fr\u00e5ga om liv eller d\u00f6d, kunde substansen anv\u00e4ndas.<\/p>\n
Men efter de m\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6ken stod de nu med tomma provr\u00f6r. Samtidigt tvekade de av en annan anledning: vad skulle h\u00e4nda om barnet inte \u00f6verlevde?<\/p>\n
\u2013 Vi tittade p\u00e5 varandra och ins\u00e5g att vi kunde bli anklagade om barnet dog. Men samtidigt visste vi vilka goda resultat vi hade och hur noggranna vi varit i v\u00e5r dokumentation. S\u00e5 d\u00e5 fanns bara en fr\u00e5ga kvar: skulle vi hinna?<\/p>\n<\/div>
<\/div><\/div><\/div>![](\"http:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/\/wp-content\/uploads\/2020\/09\/curosurf_600x600.jpg\" "\\"curosurf_600x600\\"")
<\/span><\/div><\/div>Familjen Kennedy drev p\u00e5 utvecklingen<\/h3>\n
Historien kring uppt\u00e4ckten av \u00e4mnet, surfaktant, finns beskriven i ett artikel i L\u00e4kartidningen d\u00e4r Tore Curstedt \u00e4r medf\u00f6rfattare. H\u00e4r ber\u00e4ttas den tragiska historien om Patrick Kennedy, son till president John F Kennedy och Jacqueline Kennedy, som f\u00f6ddes f\u00f6r tidigt och avled. I d\u00f6dsrunan n\u00e4mndes hur sv\u00e5rt det var att behandla f\u00f6r tidigt f\u00f6dda vilket spred en allm\u00e4n medvetenhet som ledde till att forskningen fick mer resurser.<\/p>\n
L\u00e4s mer p\u00e5 curosurf.com<\/span><\/a><\/strong><\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>F\u00f6rsta barnet<\/h3>\n
L\u00e5ngt senare, \u00e5r 2016, nominerades Tore Curstedt till utm\u00e4rkelsen Lifetime Achievement Award av European Patent Office (EPO). En nominering han delar med s\u00e5v\u00e4l nobelpristagare som framst\u00e5ende innovat\u00f6rer fr\u00e5n hela v\u00e4rlden.<\/p>\n
Nomineringen slogs upp i svenska medier, och historien om Curosurf spreds \u00f6ver landet. Morgonen efter samlades gratulationerna p\u00e5 h\u00f6g i Tores mejlbox. Men d\u00e4r fanns ett mejl som stack ut. Och som inleddes med meningen: \u201dDet var jag som var f\u00f6rst!\u201d. Avs\u00e4ndaren var en Patrik Svensson, f\u00f6dd 1983.<\/p>\n
\u2013 Och n\u00e4r vi r\u00e4knade tillbaka till r\u00e4tt datum s\u00e5 visade det sig ju st\u00e4mma. Patrik var mycket riktigt det f\u00f6rsta barnet som fick v\u00e5rt surfaktant.<\/span><\/p>\nDen g\u00e5ngen, 1983, s\u00e5 hann de precis rena fram nog mycket f\u00f6r att ge den allt mer bl\u00e5aktiga pojken en dos. Och resultatet var h\u00e4pnadsv\u00e4ckande. Inom en dryg timme hade pojkens f\u00e5tt en f\u00e4rg som var normal och kunde andas utan hinder.<\/p>\n
\u2013 Det var en dramatisk stund. D\u00e4r och d\u00e5 lyckades vi inte dokumentera det p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt men n\u00e4r jag senare fick m\u00f6ta Patrik s\u00e5 fick jag ju h\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ldrarnas ber\u00e4ttelse.<\/p>\n
Under 1980-talet inleddes kliniska prover med substansen. Ett tiotal kliniker \u00f6ver hela Europa deltog. Studien visade sig snart s\u00e5 lyckad att den avbr\u00f6ts i f\u00f6rtid f\u00f6r att alla skulle f\u00e5 del av det blivande l\u00e4kemedlet.<\/p>\n
Men n\u00e4r de tv\u00e5 v\u00e4nde sig till Pharmacia f\u00f6r att ta l\u00e4kemedlet till marknaden s\u00e5 blev svaret nej. Potentialen ans\u00e5gs vara f\u00f6r liten f\u00f6r l\u00e4kemedelsj\u00e4tten \u2013 uppskattningsvis bara cirka 200 miljoner kronor per \u00e5r.<\/p>\n
\u2013 D\u00e5 blev vi lite f\u00f6rtvivlade. Att starta ett eget f\u00f6retag var ingen av oss intresserade av.<\/p>\n
Bengt Robertson hade kontakt med en l\u00e4kare i Parma i Italien som fick h\u00f6ra om sv\u00e5righeterna. Bland l\u00e4karens bekanta fanns tv\u00e5 br\u00f6der som drev ett litet l\u00e4kemedelsf\u00f6retag vid namn Chiesi. Och de visade snabbt intresse.<\/p>\n
\u2013 En ren slump! I dag \u00e4r jag glad att Pharmacia sa nej. Att utveckla Curosurf i ett mindre f\u00f6retag f\u00f6rhindrade att produkten f\u00f6rsvann i m\u00e4ngden. Det gav l\u00e4kemedlet en b\u00e4ttre spridning.<\/p>\n
Fortfarande trettio \u00e5r senare p\u00e5g\u00e5r samarbetet mellan Tore Curstedt och Chiesi. En telefonkonferens \u00e4r bokad bara timmar efter v\u00e5r intervju. I dag utg\u00f6r Curosurf cirka 12 procent av Chiesis totala f\u00f6rs\u00e4ljning, vilket betyder cirka 218 miljoner Euro f\u00f6r \u00e5r 2018.<\/p>\n
\u2013 Det l\u00e5nga samarbetet hade vi aldrig haft om vi samarbetat med ett stort f\u00f6retag. D\u00e5 hade de s\u00e5lt produkten vidare s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n
Syntetisk form n\u00e4sta steg<\/h3>\n
Varje \u00e5r behandlas cirka 300-500 000 f\u00f6r tidigt f\u00f6dda barn i v\u00e4rlden med Curosurf. Men den siffran kunde vara \u00e4nnu h\u00f6gre, menar Tore Curstedt. Fortfarande g\u00f6rs n\u00e4mligen Curosurf fr\u00e5n animaliska lungor. Att skapa en helt syntetisk form av l\u00e4kemedlet skulle g\u00f6r det \u00e4nnu mer tillg\u00e4ngligt.<\/p>\n
\u2013 Vi visste detta redan p\u00e5 1990-talet. Och \u00e4ven hur vi skulle b\u00e4ra oss \u00e5t. Men det tog oss till \u00e5r 2012 innan vi lyckades tillsammans med Jan Johansson p\u00e5 KI. Nu \u00e4r vi framme vid den sista studien men innan den \u00e4r f\u00e4rdig och ett nytt l\u00e4kemedel registrerat s\u00e5 har vi \u00e5tminstone n\u00e5tt \u00e5r 2023.<\/p>\n
Det \u00e4r l\u00e4tt att vara optimistisk n\u00e4r du ser goda resultat i labbet, menar han.<\/p>\n
\u2013 Optimism \u00e4r n\u00e5got bra, men min erfarenhet s\u00e4ger att det tar mycket l\u00e4ngre tid \u00e4n du tror.<\/p>\n
Sina 73 till trots \u00e5r g\u00e5r Tore Curstedt tillbaka till labbet varje dag. \u00c4ven om den syntetiska varianten av surfaktant \u00e4r f\u00e4rdig, s\u00e5 finns d\u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttringar att g\u00f6ra. St\u00e4ndiga f\u00f6rb\u00e4ttringar har alltid varit hans drivkraft.<\/p>\n
\u2013 Vi har redan gjort en del \u00e4ndringar som gjort den \u00e4nnu b\u00e4ttre. Men det betyder ocks\u00e5 att vi m\u00e5ste vi starta om de kliniska studierna igen. Och d\u00e5 har vi \u00e5terigen minst tio \u00e5r kvar till nytt l\u00e4kemedel.<\/p>\n
Tore Curstedt har mottagit en rad bel\u00f6ningar. Bland annat Kungens medalj i tolfte storleken, Karolinska Institutets stora silvermedalj och Region Stockholms utm\u00e4rkelse f\u00f6r genombrott i klinisk forskning.<\/p>\n
\u2013 Det hade varit roligt att f\u00e5 dela all den uppm\u00e4rksamheten med Bengt, men han gick bort 2008. Vi hann f\u00e5 n\u00e5gra utm\u00e4rkelser tillsammans, men visst hade det varit roligt om han fortfarande varit med.<\/p>\n<\/div>
Text: Magnus Trogen Pahl\u00e9n.<\/em><\/a>\u00a0Foto: H\u00e5kan Lindgren.<\/a><\/em><\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/span><\/div><\/div>Mer om Curosurf <\/b><\/h3>\n
L\u00e4kemedlet Curosurf fick sitt eget namn genom en sammanslagning av Tore Curstedts och Bengt Robertsons namn, liksom \u00e4mnet tensid: Curosurf = Curstedt-Robertson-tensid. Historien om uppt\u00e4ckten beskrivs i en artikel skriven av Curstedt, Kajsa Bohlin och Mats Blennow och publicerad i L\u00e4kartidningen. Se nummer 52, publicerad 21 december 2009, eller s\u00f6k efter det p\u00e5 lakartidningen.se.<\/p>\n<\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Historien om Curosurf \u00e4r en framg\u00e5ngssaga. I dagsl\u00e4get har l\u00e4kemedlet r\u00e4ddat livet p\u00e5 cirka en miljon barn v\u00e4rlden \u00f6ver. Samtidigt \u00e4r sagan l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00f6ver. Tore Curstedt \u00e5terv\u00e4nder varje dag till labbet, sina 73 \u00e5r till trots. D\u00e4r har han tagit fram en ny variant som kan n\u00e5 m\u00e5ngdubbelt fler barn i framtiden. <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1210,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[85],"tags":[],"class_list":["post-1209","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-pharma-sv"],"cp_meta_data":{"_thumbnail_id":["1210"],"_fusion":["a:17:{s:25:\"show_first_featured_image\";s:3:\"yes\";s:4:\"fimg\";a:2:{s:5:\"width\";s:0:\"\";s:6:\"height\";s:0:\"\";}s:17:\"post_links_target\";s:2:\"no\";s:7:\"bg_full\";s:2:\"no\";s:12:\"main_padding\";a:2:{s:3:\"top\";s:0:\"\";s:6:\"bottom\";s:2:\"5%\";}s:15:\"content_bg_full\";s:2:\"no\";s:20:\"image_rollover_icons\";s:7:\"default\";s:9:\"bg_repeat\";s:7:\"default\";s:11:\"slider_type\";s:2:\"no\";s:9:\"wooslider\";s:1:\"0\";s:9:\"revslider\";s:1:\"0\";s:13:\"elasticslider\";s:1:\"0\";s:19:\"blog_page_title_bar\";s:2:\"no\";s:17:\"content_bg_repeat\";s:7:\"default\";s:13:\"posts_sidebar\";s:15:\"default_sidebar\";s:15:\"posts_sidebar_2\";s:15:\"default_sidebar\";s:14:\"sidebar_sticky\";s:7:\"default\";}"],"_edit_last":["1"],"_edit_lock":["1612275439:1"],"_fusion_google_fonts":[""],"fusion_builder_status":["active"],"_wp_page_template":["default"],"avada_post_views_count":["1718"],"avada_today_post_views_count":["3"],"avada_post_views_count_today_date":["17-04-2026"]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1209"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1209"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1209\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1703,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1209\/revisions\/1703"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1210"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1209"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1209"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1209"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
Han har r\u00e4ddat livet p\u00e5 en miljon barn<\/h1><\/h1><\/div>L\u00c4KEMEDEL<\/span><\/strong> Historien om Curosurf \u00e4r en framg\u00e5ngssaga. I dagsl\u00e4get har l\u00e4kemedlet r\u00e4ddat livet p\u00e5 cirka en miljon barn v\u00e4rlden \u00f6ver. Samtidigt \u00e4r sagan l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00f6ver. Tore Curstedt \u00e5terv\u00e4nder varje dag till labbet, sina 73 \u00e5r till trots. D\u00e4r har han tagit fram en ny variant som kan n\u00e5 m\u00e5ngdubbelt fler barn i framtiden.<\/h2>\nPlatsen \u00e4r neonatalavdelningen vid Karolinska Universitetssjukhuset en gr\u00e5 eftermiddag i januari. Tore Curstedts \u00f6gon \u00e4r milda n\u00e4r han tar emot det f\u00f6r tidigt f\u00f6dda barnet. Mycket f\u00f6rsiktigt f\u00f6r att inte rubba varken de slangar eller sensorer som sticker ut fr\u00e5n den lilla kroppen. Han h\u00e5ller det t\u00e4tt intill sitt br\u00f6st som f\u00f6r att l\u00e5ta det k\u00e4nna hans stadiga andetag.<\/p>\n
P\u00e5 en av fotografens bilder str\u00e4cker det lilla barnet upp armen som i en segergest.<\/p>\n
Det har g\u00e5tt fyrtio \u00e5r sedan de f\u00f6rsta doserna av l\u00e4kemedlet Curosurf renades fram i labbet. I dag behandlas varje \u00e5r cirka 300 000 – 500 000 f\u00f6r tidigt f\u00f6dda barn. Uppskattningsvis har det getts till cirka fyra\u2013fem miljoner barn sedan introduktionen 1989. Minst en miljon av dem hade inte \u00f6verlevt utan det.<\/p>\n
S\u00e5 visst finns det all anledning att h\u00f6ja n\u00e4ven i luften.<\/p>\n
Det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n f\u00f6rsta g\u00e5ngen som han ombeds att ber\u00e4tta denna historia. N\u00e4r han g\u00f6r det igen \u00e4r det med \u00f6dmjukhet och humor:<\/p>\n
\u2013 Till Stockholm kom jag 1965 fr\u00e5n Pite\u00e5. Men som ni h\u00f6r s\u00e5 har jag ingen dialekt kvar, s\u00e4ger han p\u00e5 bred norrbottniska, och skrattar h\u00f6gt.<\/p>\n
Den ambiti\u00f6sa tjugo\u00e5ringen b\u00f6rjade forska redan undan l\u00e4karutbildningen p\u00e5 d\u00e5varande Kemikum vid Karolinska Institutet. Vid den tiden kunde du m\u00f6ta de blivande nobelpristagarna i medicin Bengt Samuelsson och Sune Bergstr\u00f6m i korridorerna. Den doktorsavhandling som Tore Curstedt arbetade p\u00e5 handlade om fosfolipider.<\/p>\n
Samarbete en nyckel<\/h3>\n
F\u00f6r tidigt f\u00f6dda barn saknar ett s\u00e4rskilt \u00e4mne vid f\u00f6dseln, kallat lungsurfaktant. Surfaktant b\u00f6rjar utvecklas mycket sent hos fostret, f\u00f6rst n\u00e4r det \u00e4r cirka tio veckor kvar till f\u00f6dseln. Saknas det lyckas inte barnet dra in luft utan lungbl\u00e5sorna kollapsar.<\/p>\n
Denna kunskap har funnits sedan slutet av 1950-talet. Men \u00e4nnu vid 1980-talets b\u00f6rjan hade ingen lyckats framst\u00e4lla ett botemedel.<\/p>\n
F\u00f6rst n\u00e4r id\u00e9n kom att utvinna surfaktant fr\u00e5n djur gjordes framsteg. En av forskarna som snabbast testade id\u00e9n var Bengt Robertson, \u00e4ven han l\u00e4kare och forskare vid KI.<\/p>\n
I arbetet med att rena proverna v\u00e4nde han sig till Tore Curstedt. Surfaktant best\u00e5r n\u00e4mligen till st\u00f6rre delen av fosfolipider. Genom att kombinera sina kunskaper inom f\u00f6rs\u00f6k och rening fick de b\u00e5da fram en substans (Curosurf = Curstedt-Robertson-surfactant) som gav goda resultat.<\/p>\n
\u2013 Varken jag eller Bengt hade lyckats p\u00e5 egen hand. Det var tillsammans som vi gjorde det och bara genom att kombinera v\u00e5ra olika intresseomr\u00e5den. N\u00e5got som visar hur viktigt det \u00e4r med samarbete, s\u00e4ger Tore Curstedt.<\/p>\n
Saknade en komponent<\/h3>\n
Snart gjordes hundratals djurf\u00f6rs\u00f6k med den nya substansen med samma lyckade resultat. Men samtidigt som ryktet spred sig om framstegen, s\u00e5 ins\u00e5g duon att de saknade r\u00e4tt kontakter f\u00f6r att g\u00e5 vidare. Tills en eftermiddag d\u00e5 telefonen inte slutade ringa i labbet.<\/p>\n
I andra \u00e4nden fanns Rolf Zetterstr\u00f6m, barnklinikchef p\u00e5 Sankt G\u00f6rans sjukhus.<\/p>\n
\u2013 Rolf ber\u00e4ttade att han hade h\u00f6rt gott om v\u00e5ra f\u00f6rs\u00f6k. Och att det p\u00e5 kliniken just den dagen f\u00f6tts ett barn, mycket f\u00f6r tidigt, som troligen inte skulle \u00f6verleva. Hade vi n\u00e5got surfaktant han kunde anv\u00e4nda?<\/p>\n
Tack vare att b\u00e5de f\u00f6r\u00e4ldrar och l\u00e4kare gav sitt tillst\u00e5nd, och att det var en fr\u00e5ga om liv eller d\u00f6d, kunde substansen anv\u00e4ndas.<\/p>\n
Men efter de m\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6ken stod de nu med tomma provr\u00f6r. Samtidigt tvekade de av en annan anledning: vad skulle h\u00e4nda om barnet inte \u00f6verlevde?<\/p>\n
\u2013 Vi tittade p\u00e5 varandra och ins\u00e5g att vi kunde bli anklagade om barnet dog. Men samtidigt visste vi vilka goda resultat vi hade och hur noggranna vi varit i v\u00e5r dokumentation. S\u00e5 d\u00e5 fanns bara en fr\u00e5ga kvar: skulle vi hinna?<\/p>\n<\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/span><\/div><\/div>Familjen Kennedy drev p\u00e5 utvecklingen<\/h3>\n
Historien kring uppt\u00e4ckten av \u00e4mnet, surfaktant, finns beskriven i ett artikel i L\u00e4kartidningen d\u00e4r Tore Curstedt \u00e4r medf\u00f6rfattare. H\u00e4r ber\u00e4ttas den tragiska historien om Patrick Kennedy, son till president John F Kennedy och Jacqueline Kennedy, som f\u00f6ddes f\u00f6r tidigt och avled. I d\u00f6dsrunan n\u00e4mndes hur sv\u00e5rt det var att behandla f\u00f6r tidigt f\u00f6dda vilket spred en allm\u00e4n medvetenhet som ledde till att forskningen fick mer resurser.<\/p>\n
L\u00e4s mer p\u00e5 curosurf.com<\/span><\/a><\/strong><\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>F\u00f6rsta barnet<\/h3>\n
L\u00e5ngt senare, \u00e5r 2016, nominerades Tore Curstedt till utm\u00e4rkelsen Lifetime Achievement Award av European Patent Office (EPO). En nominering han delar med s\u00e5v\u00e4l nobelpristagare som framst\u00e5ende innovat\u00f6rer fr\u00e5n hela v\u00e4rlden.<\/p>\n
Nomineringen slogs upp i svenska medier, och historien om Curosurf spreds \u00f6ver landet. Morgonen efter samlades gratulationerna p\u00e5 h\u00f6g i Tores mejlbox. Men d\u00e4r fanns ett mejl som stack ut. Och som inleddes med meningen: \u201dDet var jag som var f\u00f6rst!\u201d. Avs\u00e4ndaren var en Patrik Svensson, f\u00f6dd 1983.<\/p>\n
\u2013 Och n\u00e4r vi r\u00e4knade tillbaka till r\u00e4tt datum s\u00e5 visade det sig ju st\u00e4mma. Patrik var mycket riktigt det f\u00f6rsta barnet som fick v\u00e5rt surfaktant.<\/span><\/p>\nDen g\u00e5ngen, 1983, s\u00e5 hann de precis rena fram nog mycket f\u00f6r att ge den allt mer bl\u00e5aktiga pojken en dos. Och resultatet var h\u00e4pnadsv\u00e4ckande. Inom en dryg timme hade pojkens f\u00e5tt en f\u00e4rg som var normal och kunde andas utan hinder.<\/p>\n
\u2013 Det var en dramatisk stund. D\u00e4r och d\u00e5 lyckades vi inte dokumentera det p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt men n\u00e4r jag senare fick m\u00f6ta Patrik s\u00e5 fick jag ju h\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ldrarnas ber\u00e4ttelse.<\/p>\n
Under 1980-talet inleddes kliniska prover med substansen. Ett tiotal kliniker \u00f6ver hela Europa deltog. Studien visade sig snart s\u00e5 lyckad att den avbr\u00f6ts i f\u00f6rtid f\u00f6r att alla skulle f\u00e5 del av det blivande l\u00e4kemedlet.<\/p>\n
Men n\u00e4r de tv\u00e5 v\u00e4nde sig till Pharmacia f\u00f6r att ta l\u00e4kemedlet till marknaden s\u00e5 blev svaret nej. Potentialen ans\u00e5gs vara f\u00f6r liten f\u00f6r l\u00e4kemedelsj\u00e4tten \u2013 uppskattningsvis bara cirka 200 miljoner kronor per \u00e5r.<\/p>\n
\u2013 D\u00e5 blev vi lite f\u00f6rtvivlade. Att starta ett eget f\u00f6retag var ingen av oss intresserade av.<\/p>\n
Bengt Robertson hade kontakt med en l\u00e4kare i Parma i Italien som fick h\u00f6ra om sv\u00e5righeterna. Bland l\u00e4karens bekanta fanns tv\u00e5 br\u00f6der som drev ett litet l\u00e4kemedelsf\u00f6retag vid namn Chiesi. Och de visade snabbt intresse.<\/p>\n
\u2013 En ren slump! I dag \u00e4r jag glad att Pharmacia sa nej. Att utveckla Curosurf i ett mindre f\u00f6retag f\u00f6rhindrade att produkten f\u00f6rsvann i m\u00e4ngden. Det gav l\u00e4kemedlet en b\u00e4ttre spridning.<\/p>\n
Fortfarande trettio \u00e5r senare p\u00e5g\u00e5r samarbetet mellan Tore Curstedt och Chiesi. En telefonkonferens \u00e4r bokad bara timmar efter v\u00e5r intervju. I dag utg\u00f6r Curosurf cirka 12 procent av Chiesis totala f\u00f6rs\u00e4ljning, vilket betyder cirka 218 miljoner Euro f\u00f6r \u00e5r 2018.<\/p>\n
\u2013 Det l\u00e5nga samarbetet hade vi aldrig haft om vi samarbetat med ett stort f\u00f6retag. D\u00e5 hade de s\u00e5lt produkten vidare s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n
Syntetisk form n\u00e4sta steg<\/h3>\n
Varje \u00e5r behandlas cirka 300-500 000 f\u00f6r tidigt f\u00f6dda barn i v\u00e4rlden med Curosurf. Men den siffran kunde vara \u00e4nnu h\u00f6gre, menar Tore Curstedt. Fortfarande g\u00f6rs n\u00e4mligen Curosurf fr\u00e5n animaliska lungor. Att skapa en helt syntetisk form av l\u00e4kemedlet skulle g\u00f6r det \u00e4nnu mer tillg\u00e4ngligt.<\/p>\n
\u2013 Vi visste detta redan p\u00e5 1990-talet. Och \u00e4ven hur vi skulle b\u00e4ra oss \u00e5t. Men det tog oss till \u00e5r 2012 innan vi lyckades tillsammans med Jan Johansson p\u00e5 KI. Nu \u00e4r vi framme vid den sista studien men innan den \u00e4r f\u00e4rdig och ett nytt l\u00e4kemedel registrerat s\u00e5 har vi \u00e5tminstone n\u00e5tt \u00e5r 2023.<\/p>\n
Det \u00e4r l\u00e4tt att vara optimistisk n\u00e4r du ser goda resultat i labbet, menar han.<\/p>\n
\u2013 Optimism \u00e4r n\u00e5got bra, men min erfarenhet s\u00e4ger att det tar mycket l\u00e4ngre tid \u00e4n du tror.<\/p>\n
Sina 73 till trots \u00e5r g\u00e5r Tore Curstedt tillbaka till labbet varje dag. \u00c4ven om den syntetiska varianten av surfaktant \u00e4r f\u00e4rdig, s\u00e5 finns d\u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttringar att g\u00f6ra. St\u00e4ndiga f\u00f6rb\u00e4ttringar har alltid varit hans drivkraft.<\/p>\n
\u2013 Vi har redan gjort en del \u00e4ndringar som gjort den \u00e4nnu b\u00e4ttre. Men det betyder ocks\u00e5 att vi m\u00e5ste vi starta om de kliniska studierna igen. Och d\u00e5 har vi \u00e5terigen minst tio \u00e5r kvar till nytt l\u00e4kemedel.<\/p>\n
Tore Curstedt har mottagit en rad bel\u00f6ningar. Bland annat Kungens medalj i tolfte storleken, Karolinska Institutets stora silvermedalj och Region Stockholms utm\u00e4rkelse f\u00f6r genombrott i klinisk forskning.<\/p>\n
\u2013 Det hade varit roligt att f\u00e5 dela all den uppm\u00e4rksamheten med Bengt, men han gick bort 2008. Vi hann f\u00e5 n\u00e5gra utm\u00e4rkelser tillsammans, men visst hade det varit roligt om han fortfarande varit med.<\/p>\n<\/div>
Text: Magnus Trogen Pahl\u00e9n.<\/em><\/a>\u00a0Foto: H\u00e5kan Lindgren.<\/a><\/em><\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/span><\/div><\/div>Mer om Curosurf <\/b><\/h3>\n
L\u00e4kemedlet Curosurf fick sitt eget namn genom en sammanslagning av Tore Curstedts och Bengt Robertsons namn, liksom \u00e4mnet tensid: Curosurf = Curstedt-Robertson-tensid. Historien om uppt\u00e4ckten beskrivs i en artikel skriven av Curstedt, Kajsa Bohlin och Mats Blennow och publicerad i L\u00e4kartidningen. Se nummer 52, publicerad 21 december 2009, eller s\u00f6k efter det p\u00e5 lakartidningen.se.<\/p>\n<\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Historien om Curosurf \u00e4r en framg\u00e5ngssaga. I dagsl\u00e4get har l\u00e4kemedlet r\u00e4ddat livet p\u00e5 cirka en miljon barn v\u00e4rlden \u00f6ver. Samtidigt \u00e4r sagan l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00f6ver. Tore Curstedt \u00e5terv\u00e4nder varje dag till labbet, sina 73 \u00e5r till trots. D\u00e4r har han tagit fram en ny variant som kan n\u00e5 m\u00e5ngdubbelt fler barn i framtiden. <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1210,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[85],"tags":[],"class_list":["post-1209","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-pharma-sv"],"cp_meta_data":{"_thumbnail_id":["1210"],"_fusion":["a:17:{s:25:\"show_first_featured_image\";s:3:\"yes\";s:4:\"fimg\";a:2:{s:5:\"width\";s:0:\"\";s:6:\"height\";s:0:\"\";}s:17:\"post_links_target\";s:2:\"no\";s:7:\"bg_full\";s:2:\"no\";s:12:\"main_padding\";a:2:{s:3:\"top\";s:0:\"\";s:6:\"bottom\";s:2:\"5%\";}s:15:\"content_bg_full\";s:2:\"no\";s:20:\"image_rollover_icons\";s:7:\"default\";s:9:\"bg_repeat\";s:7:\"default\";s:11:\"slider_type\";s:2:\"no\";s:9:\"wooslider\";s:1:\"0\";s:9:\"revslider\";s:1:\"0\";s:13:\"elasticslider\";s:1:\"0\";s:19:\"blog_page_title_bar\";s:2:\"no\";s:17:\"content_bg_repeat\";s:7:\"default\";s:13:\"posts_sidebar\";s:15:\"default_sidebar\";s:15:\"posts_sidebar_2\";s:15:\"default_sidebar\";s:14:\"sidebar_sticky\";s:7:\"default\";}"],"_edit_last":["1"],"_edit_lock":["1612275439:1"],"_fusion_google_fonts":[""],"fusion_builder_status":["active"],"_wp_page_template":["default"],"avada_post_views_count":["1718"],"avada_today_post_views_count":["3"],"avada_post_views_count_today_date":["17-04-2026"]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1209"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1209"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1209\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1703,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1209\/revisions\/1703"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1210"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1209"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1209"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1209"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
L\u00c4KEMEDEL<\/span><\/strong> Historien om Curosurf \u00e4r en framg\u00e5ngssaga. I dagsl\u00e4get har l\u00e4kemedlet r\u00e4ddat livet p\u00e5 cirka en miljon barn v\u00e4rlden \u00f6ver. Samtidigt \u00e4r sagan l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00f6ver. Tore Curstedt \u00e5terv\u00e4nder varje dag till labbet, sina 73 \u00e5r till trots. D\u00e4r har han tagit fram en ny variant som kan n\u00e5 m\u00e5ngdubbelt fler barn i framtiden.<\/h2>\nPlatsen \u00e4r neonatalavdelningen vid Karolinska Universitetssjukhuset en gr\u00e5 eftermiddag i januari. Tore Curstedts \u00f6gon \u00e4r milda n\u00e4r han tar emot det f\u00f6r tidigt f\u00f6dda barnet. Mycket f\u00f6rsiktigt f\u00f6r att inte rubba varken de slangar eller sensorer som sticker ut fr\u00e5n den lilla kroppen. Han h\u00e5ller det t\u00e4tt intill sitt br\u00f6st som f\u00f6r att l\u00e5ta det k\u00e4nna hans stadiga andetag.<\/p>\n
P\u00e5 en av fotografens bilder str\u00e4cker det lilla barnet upp armen som i en segergest.<\/p>\n
Det har g\u00e5tt fyrtio \u00e5r sedan de f\u00f6rsta doserna av l\u00e4kemedlet Curosurf renades fram i labbet. I dag behandlas varje \u00e5r cirka 300 000 – 500 000 f\u00f6r tidigt f\u00f6dda barn. Uppskattningsvis har det getts till cirka fyra\u2013fem miljoner barn sedan introduktionen 1989. Minst en miljon av dem hade inte \u00f6verlevt utan det.<\/p>\n
S\u00e5 visst finns det all anledning att h\u00f6ja n\u00e4ven i luften.<\/p>\n
Det \u00e4r l\u00e5ngt ifr\u00e5n f\u00f6rsta g\u00e5ngen som han ombeds att ber\u00e4tta denna historia. N\u00e4r han g\u00f6r det igen \u00e4r det med \u00f6dmjukhet och humor:<\/p>\n
\u2013 Till Stockholm kom jag 1965 fr\u00e5n Pite\u00e5. Men som ni h\u00f6r s\u00e5 har jag ingen dialekt kvar, s\u00e4ger han p\u00e5 bred norrbottniska, och skrattar h\u00f6gt.<\/p>\n
Den ambiti\u00f6sa tjugo\u00e5ringen b\u00f6rjade forska redan undan l\u00e4karutbildningen p\u00e5 d\u00e5varande Kemikum vid Karolinska Institutet. Vid den tiden kunde du m\u00f6ta de blivande nobelpristagarna i medicin Bengt Samuelsson och Sune Bergstr\u00f6m i korridorerna. Den doktorsavhandling som Tore Curstedt arbetade p\u00e5 handlade om fosfolipider.<\/p>\n
Samarbete en nyckel<\/h3>\n
F\u00f6r tidigt f\u00f6dda barn saknar ett s\u00e4rskilt \u00e4mne vid f\u00f6dseln, kallat lungsurfaktant. Surfaktant b\u00f6rjar utvecklas mycket sent hos fostret, f\u00f6rst n\u00e4r det \u00e4r cirka tio veckor kvar till f\u00f6dseln. Saknas det lyckas inte barnet dra in luft utan lungbl\u00e5sorna kollapsar.<\/p>\n
Denna kunskap har funnits sedan slutet av 1950-talet. Men \u00e4nnu vid 1980-talets b\u00f6rjan hade ingen lyckats framst\u00e4lla ett botemedel.<\/p>\n
F\u00f6rst n\u00e4r id\u00e9n kom att utvinna surfaktant fr\u00e5n djur gjordes framsteg. En av forskarna som snabbast testade id\u00e9n var Bengt Robertson, \u00e4ven han l\u00e4kare och forskare vid KI.<\/p>\n
I arbetet med att rena proverna v\u00e4nde han sig till Tore Curstedt. Surfaktant best\u00e5r n\u00e4mligen till st\u00f6rre delen av fosfolipider. Genom att kombinera sina kunskaper inom f\u00f6rs\u00f6k och rening fick de b\u00e5da fram en substans (Curosurf = Curstedt-Robertson-surfactant) som gav goda resultat.<\/p>\n
\u2013 Varken jag eller Bengt hade lyckats p\u00e5 egen hand. Det var tillsammans som vi gjorde det och bara genom att kombinera v\u00e5ra olika intresseomr\u00e5den. N\u00e5got som visar hur viktigt det \u00e4r med samarbete, s\u00e4ger Tore Curstedt.<\/p>\n
Saknade en komponent<\/h3>\n
Snart gjordes hundratals djurf\u00f6rs\u00f6k med den nya substansen med samma lyckade resultat. Men samtidigt som ryktet spred sig om framstegen, s\u00e5 ins\u00e5g duon att de saknade r\u00e4tt kontakter f\u00f6r att g\u00e5 vidare. Tills en eftermiddag d\u00e5 telefonen inte slutade ringa i labbet.<\/p>\n
I andra \u00e4nden fanns Rolf Zetterstr\u00f6m, barnklinikchef p\u00e5 Sankt G\u00f6rans sjukhus.<\/p>\n
\u2013 Rolf ber\u00e4ttade att han hade h\u00f6rt gott om v\u00e5ra f\u00f6rs\u00f6k. Och att det p\u00e5 kliniken just den dagen f\u00f6tts ett barn, mycket f\u00f6r tidigt, som troligen inte skulle \u00f6verleva. Hade vi n\u00e5got surfaktant han kunde anv\u00e4nda?<\/p>\n
Tack vare att b\u00e5de f\u00f6r\u00e4ldrar och l\u00e4kare gav sitt tillst\u00e5nd, och att det var en fr\u00e5ga om liv eller d\u00f6d, kunde substansen anv\u00e4ndas.<\/p>\n
Men efter de m\u00e5nga f\u00f6rs\u00f6ken stod de nu med tomma provr\u00f6r. Samtidigt tvekade de av en annan anledning: vad skulle h\u00e4nda om barnet inte \u00f6verlevde?<\/p>\n
\u2013 Vi tittade p\u00e5 varandra och ins\u00e5g att vi kunde bli anklagade om barnet dog. Men samtidigt visste vi vilka goda resultat vi hade och hur noggranna vi varit i v\u00e5r dokumentation. S\u00e5 d\u00e5 fanns bara en fr\u00e5ga kvar: skulle vi hinna?<\/p>\n<\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/span><\/div><\/div>Familjen Kennedy drev p\u00e5 utvecklingen<\/h3>\n
Historien kring uppt\u00e4ckten av \u00e4mnet, surfaktant, finns beskriven i ett artikel i L\u00e4kartidningen d\u00e4r Tore Curstedt \u00e4r medf\u00f6rfattare. H\u00e4r ber\u00e4ttas den tragiska historien om Patrick Kennedy, son till president John F Kennedy och Jacqueline Kennedy, som f\u00f6ddes f\u00f6r tidigt och avled. I d\u00f6dsrunan n\u00e4mndes hur sv\u00e5rt det var att behandla f\u00f6r tidigt f\u00f6dda vilket spred en allm\u00e4n medvetenhet som ledde till att forskningen fick mer resurser.<\/p>\n
L\u00e4s mer p\u00e5 curosurf.com<\/span><\/a><\/strong><\/p>\n<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div>F\u00f6rsta barnet<\/h3>\n
L\u00e5ngt senare, \u00e5r 2016, nominerades Tore Curstedt till utm\u00e4rkelsen Lifetime Achievement Award av European Patent Office (EPO). En nominering han delar med s\u00e5v\u00e4l nobelpristagare som framst\u00e5ende innovat\u00f6rer fr\u00e5n hela v\u00e4rlden.<\/p>\n
Nomineringen slogs upp i svenska medier, och historien om Curosurf spreds \u00f6ver landet. Morgonen efter samlades gratulationerna p\u00e5 h\u00f6g i Tores mejlbox. Men d\u00e4r fanns ett mejl som stack ut. Och som inleddes med meningen: \u201dDet var jag som var f\u00f6rst!\u201d. Avs\u00e4ndaren var en Patrik Svensson, f\u00f6dd 1983.<\/p>\n
\u2013 Och n\u00e4r vi r\u00e4knade tillbaka till r\u00e4tt datum s\u00e5 visade det sig ju st\u00e4mma. Patrik var mycket riktigt det f\u00f6rsta barnet som fick v\u00e5rt surfaktant.<\/span><\/p>\nDen g\u00e5ngen, 1983, s\u00e5 hann de precis rena fram nog mycket f\u00f6r att ge den allt mer bl\u00e5aktiga pojken en dos. Och resultatet var h\u00e4pnadsv\u00e4ckande. Inom en dryg timme hade pojkens f\u00e5tt en f\u00e4rg som var normal och kunde andas utan hinder.<\/p>\n
\u2013 Det var en dramatisk stund. D\u00e4r och d\u00e5 lyckades vi inte dokumentera det p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt men n\u00e4r jag senare fick m\u00f6ta Patrik s\u00e5 fick jag ju h\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ldrarnas ber\u00e4ttelse.<\/p>\n
Under 1980-talet inleddes kliniska prover med substansen. Ett tiotal kliniker \u00f6ver hela Europa deltog. Studien visade sig snart s\u00e5 lyckad att den avbr\u00f6ts i f\u00f6rtid f\u00f6r att alla skulle f\u00e5 del av det blivande l\u00e4kemedlet.<\/p>\n
Men n\u00e4r de tv\u00e5 v\u00e4nde sig till Pharmacia f\u00f6r att ta l\u00e4kemedlet till marknaden s\u00e5 blev svaret nej. Potentialen ans\u00e5gs vara f\u00f6r liten f\u00f6r l\u00e4kemedelsj\u00e4tten \u2013 uppskattningsvis bara cirka 200 miljoner kronor per \u00e5r.<\/p>\n
\u2013 D\u00e5 blev vi lite f\u00f6rtvivlade. Att starta ett eget f\u00f6retag var ingen av oss intresserade av.<\/p>\n
Bengt Robertson hade kontakt med en l\u00e4kare i Parma i Italien som fick h\u00f6ra om sv\u00e5righeterna. Bland l\u00e4karens bekanta fanns tv\u00e5 br\u00f6der som drev ett litet l\u00e4kemedelsf\u00f6retag vid namn Chiesi. Och de visade snabbt intresse.<\/p>\n
\u2013 En ren slump! I dag \u00e4r jag glad att Pharmacia sa nej. Att utveckla Curosurf i ett mindre f\u00f6retag f\u00f6rhindrade att produkten f\u00f6rsvann i m\u00e4ngden. Det gav l\u00e4kemedlet en b\u00e4ttre spridning.<\/p>\n
Fortfarande trettio \u00e5r senare p\u00e5g\u00e5r samarbetet mellan Tore Curstedt och Chiesi. En telefonkonferens \u00e4r bokad bara timmar efter v\u00e5r intervju. I dag utg\u00f6r Curosurf cirka 12 procent av Chiesis totala f\u00f6rs\u00e4ljning, vilket betyder cirka 218 miljoner Euro f\u00f6r \u00e5r 2018.<\/p>\n
\u2013 Det l\u00e5nga samarbetet hade vi aldrig haft om vi samarbetat med ett stort f\u00f6retag. D\u00e5 hade de s\u00e5lt produkten vidare s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n
Syntetisk form n\u00e4sta steg<\/h3>\n
Varje \u00e5r behandlas cirka 300-500 000 f\u00f6r tidigt f\u00f6dda barn i v\u00e4rlden med Curosurf. Men den siffran kunde vara \u00e4nnu h\u00f6gre, menar Tore Curstedt. Fortfarande g\u00f6rs n\u00e4mligen Curosurf fr\u00e5n animaliska lungor. Att skapa en helt syntetisk form av l\u00e4kemedlet skulle g\u00f6r det \u00e4nnu mer tillg\u00e4ngligt.<\/p>\n
\u2013 Vi visste detta redan p\u00e5 1990-talet. Och \u00e4ven hur vi skulle b\u00e4ra oss \u00e5t. Men det tog oss till \u00e5r 2012 innan vi lyckades tillsammans med Jan Johansson p\u00e5 KI. Nu \u00e4r vi framme vid den sista studien men innan den \u00e4r f\u00e4rdig och ett nytt l\u00e4kemedel registrerat s\u00e5 har vi \u00e5tminstone n\u00e5tt \u00e5r 2023.<\/p>\n
Det \u00e4r l\u00e4tt att vara optimistisk n\u00e4r du ser goda resultat i labbet, menar han.<\/p>\n
\u2013 Optimism \u00e4r n\u00e5got bra, men min erfarenhet s\u00e4ger att det tar mycket l\u00e4ngre tid \u00e4n du tror.<\/p>\n
Sina 73 till trots \u00e5r g\u00e5r Tore Curstedt tillbaka till labbet varje dag. \u00c4ven om den syntetiska varianten av surfaktant \u00e4r f\u00e4rdig, s\u00e5 finns d\u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttringar att g\u00f6ra. St\u00e4ndiga f\u00f6rb\u00e4ttringar har alltid varit hans drivkraft.<\/p>\n
\u2013 Vi har redan gjort en del \u00e4ndringar som gjort den \u00e4nnu b\u00e4ttre. Men det betyder ocks\u00e5 att vi m\u00e5ste vi starta om de kliniska studierna igen. Och d\u00e5 har vi \u00e5terigen minst tio \u00e5r kvar till nytt l\u00e4kemedel.<\/p>\n
Tore Curstedt har mottagit en rad bel\u00f6ningar. Bland annat Kungens medalj i tolfte storleken, Karolinska Institutets stora silvermedalj och Region Stockholms utm\u00e4rkelse f\u00f6r genombrott i klinisk forskning.<\/p>\n
\u2013 Det hade varit roligt att f\u00e5 dela all den uppm\u00e4rksamheten med Bengt, men han gick bort 2008. Vi hann f\u00e5 n\u00e5gra utm\u00e4rkelser tillsammans, men visst hade det varit roligt om han fortfarande varit med.<\/p>\n<\/div>
Text: Magnus Trogen Pahl\u00e9n.<\/em><\/a>\u00a0Foto: H\u00e5kan Lindgren.<\/a><\/em><\/p>\n<\/div>\n<\/div><\/div><\/div><\/span><\/div><\/div>Mer om Curosurf <\/b><\/h3>\n
L\u00e4kemedlet Curosurf fick sitt eget namn genom en sammanslagning av Tore Curstedts och Bengt Robertsons namn, liksom \u00e4mnet tensid: Curosurf = Curstedt-Robertson-tensid. Historien om uppt\u00e4ckten beskrivs i en artikel skriven av Curstedt, Kajsa Bohlin och Mats Blennow och publicerad i L\u00e4kartidningen. Se nummer 52, publicerad 21 december 2009, eller s\u00f6k efter det p\u00e5 lakartidningen.se.<\/p>\n<\/div>
<\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/div><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Historien om Curosurf \u00e4r en framg\u00e5ngssaga. I dagsl\u00e4get har l\u00e4kemedlet r\u00e4ddat livet p\u00e5 cirka en miljon barn v\u00e4rlden \u00f6ver. Samtidigt \u00e4r sagan l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00f6ver. Tore Curstedt \u00e5terv\u00e4nder varje dag till labbet, sina 73 \u00e5r till trots. D\u00e4r har han tagit fram en ny variant som kan n\u00e5 m\u00e5ngdubbelt fler barn i framtiden. <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1210,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[85],"tags":[],"class_list":["post-1209","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-pharma-sv"],"cp_meta_data":{"_thumbnail_id":["1210"],"_fusion":["a:17:{s:25:\"show_first_featured_image\";s:3:\"yes\";s:4:\"fimg\";a:2:{s:5:\"width\";s:0:\"\";s:6:\"height\";s:0:\"\";}s:17:\"post_links_target\";s:2:\"no\";s:7:\"bg_full\";s:2:\"no\";s:12:\"main_padding\";a:2:{s:3:\"top\";s:0:\"\";s:6:\"bottom\";s:2:\"5%\";}s:15:\"content_bg_full\";s:2:\"no\";s:20:\"image_rollover_icons\";s:7:\"default\";s:9:\"bg_repeat\";s:7:\"default\";s:11:\"slider_type\";s:2:\"no\";s:9:\"wooslider\";s:1:\"0\";s:9:\"revslider\";s:1:\"0\";s:13:\"elasticslider\";s:1:\"0\";s:19:\"blog_page_title_bar\";s:2:\"no\";s:17:\"content_bg_repeat\";s:7:\"default\";s:13:\"posts_sidebar\";s:15:\"default_sidebar\";s:15:\"posts_sidebar_2\";s:15:\"default_sidebar\";s:14:\"sidebar_sticky\";s:7:\"default\";}"],"_edit_last":["1"],"_edit_lock":["1612275439:1"],"_fusion_google_fonts":[""],"fusion_builder_status":["active"],"_wp_page_template":["default"],"avada_post_views_count":["1718"],"avada_today_post_views_count":["3"],"avada_post_views_count_today_date":["17-04-2026"]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1209"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1209"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1209\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1703,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1209\/revisions\/1703"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1210"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1209"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1209"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1209"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
<\/span><\/div><\/div>Familjen Kennedy drev p\u00e5 utvecklingen<\/h3>\n
Historien kring uppt\u00e4ckten av \u00e4mnet, surfaktant, finns beskriven i ett artikel i L\u00e4kartidningen d\u00e4r Tore Curstedt \u00e4r medf\u00f6rfattare. H\u00e4r ber\u00e4ttas den tragiska historien om Patrick Kennedy, son till president John F Kennedy och Jacqueline Kennedy, som f\u00f6ddes f\u00f6r tidigt och avled. I d\u00f6dsrunan n\u00e4mndes hur sv\u00e5rt det var att behandla f\u00f6r tidigt f\u00f6dda vilket spred en allm\u00e4n medvetenhet som ledde till att forskningen fick mer resurser.<\/p>\n
L\u00e4s mer p\u00e5 curosurf.com<\/span><\/a><\/strong><\/p>\n<\/div> L\u00e5ngt senare, \u00e5r 2016, nominerades Tore Curstedt till utm\u00e4rkelsen Lifetime Achievement Award av European Patent Office (EPO). En nominering han delar med s\u00e5v\u00e4l nobelpristagare som framst\u00e5ende innovat\u00f6rer fr\u00e5n hela v\u00e4rlden.<\/p>\n Nomineringen slogs upp i svenska medier, och historien om Curosurf spreds \u00f6ver landet. Morgonen efter samlades gratulationerna p\u00e5 h\u00f6g i Tores mejlbox. Men d\u00e4r fanns ett mejl som stack ut. Och som inleddes med meningen: \u201dDet var jag som var f\u00f6rst!\u201d. Avs\u00e4ndaren var en Patrik Svensson, f\u00f6dd 1983.<\/p>\n \u2013 Och n\u00e4r vi r\u00e4knade tillbaka till r\u00e4tt datum s\u00e5 visade det sig ju st\u00e4mma. Patrik var mycket riktigt det f\u00f6rsta barnet som fick v\u00e5rt surfaktant.<\/span><\/p>\n Den g\u00e5ngen, 1983, s\u00e5 hann de precis rena fram nog mycket f\u00f6r att ge den allt mer bl\u00e5aktiga pojken en dos. Och resultatet var h\u00e4pnadsv\u00e4ckande. Inom en dryg timme hade pojkens f\u00e5tt en f\u00e4rg som var normal och kunde andas utan hinder.<\/p>\n \u2013 Det var en dramatisk stund. D\u00e4r och d\u00e5 lyckades vi inte dokumentera det p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt men n\u00e4r jag senare fick m\u00f6ta Patrik s\u00e5 fick jag ju h\u00f6ra f\u00f6r\u00e4ldrarnas ber\u00e4ttelse.<\/p>\n Under 1980-talet inleddes kliniska prover med substansen. Ett tiotal kliniker \u00f6ver hela Europa deltog. Studien visade sig snart s\u00e5 lyckad att den avbr\u00f6ts i f\u00f6rtid f\u00f6r att alla skulle f\u00e5 del av det blivande l\u00e4kemedlet.<\/p>\n Men n\u00e4r de tv\u00e5 v\u00e4nde sig till Pharmacia f\u00f6r att ta l\u00e4kemedlet till marknaden s\u00e5 blev svaret nej. Potentialen ans\u00e5gs vara f\u00f6r liten f\u00f6r l\u00e4kemedelsj\u00e4tten \u2013 uppskattningsvis bara cirka 200 miljoner kronor per \u00e5r.<\/p>\n \u2013 D\u00e5 blev vi lite f\u00f6rtvivlade. Att starta ett eget f\u00f6retag var ingen av oss intresserade av.<\/p>\n Bengt Robertson hade kontakt med en l\u00e4kare i Parma i Italien som fick h\u00f6ra om sv\u00e5righeterna. Bland l\u00e4karens bekanta fanns tv\u00e5 br\u00f6der som drev ett litet l\u00e4kemedelsf\u00f6retag vid namn Chiesi. Och de visade snabbt intresse.<\/p>\n \u2013 En ren slump! I dag \u00e4r jag glad att Pharmacia sa nej. Att utveckla Curosurf i ett mindre f\u00f6retag f\u00f6rhindrade att produkten f\u00f6rsvann i m\u00e4ngden. Det gav l\u00e4kemedlet en b\u00e4ttre spridning.<\/p>\n Fortfarande trettio \u00e5r senare p\u00e5g\u00e5r samarbetet mellan Tore Curstedt och Chiesi. En telefonkonferens \u00e4r bokad bara timmar efter v\u00e5r intervju. I dag utg\u00f6r Curosurf cirka 12 procent av Chiesis totala f\u00f6rs\u00e4ljning, vilket betyder cirka 218 miljoner Euro f\u00f6r \u00e5r 2018.<\/p>\n \u2013 Det l\u00e5nga samarbetet hade vi aldrig haft om vi samarbetat med ett stort f\u00f6retag. D\u00e5 hade de s\u00e5lt produkten vidare s\u00e5 sm\u00e5ningom.<\/p>\n Varje \u00e5r behandlas cirka 300-500 000 f\u00f6r tidigt f\u00f6dda barn i v\u00e4rlden med Curosurf. Men den siffran kunde vara \u00e4nnu h\u00f6gre, menar Tore Curstedt. Fortfarande g\u00f6rs n\u00e4mligen Curosurf fr\u00e5n animaliska lungor. Att skapa en helt syntetisk form av l\u00e4kemedlet skulle g\u00f6r det \u00e4nnu mer tillg\u00e4ngligt.<\/p>\n \u2013 Vi visste detta redan p\u00e5 1990-talet. Och \u00e4ven hur vi skulle b\u00e4ra oss \u00e5t. Men det tog oss till \u00e5r 2012 innan vi lyckades tillsammans med Jan Johansson p\u00e5 KI. Nu \u00e4r vi framme vid den sista studien men innan den \u00e4r f\u00e4rdig och ett nytt l\u00e4kemedel registrerat s\u00e5 har vi \u00e5tminstone n\u00e5tt \u00e5r 2023.<\/p>\n Det \u00e4r l\u00e4tt att vara optimistisk n\u00e4r du ser goda resultat i labbet, menar han.<\/p>\n \u2013 Optimism \u00e4r n\u00e5got bra, men min erfarenhet s\u00e4ger att det tar mycket l\u00e4ngre tid \u00e4n du tror.<\/p>\n Sina 73 till trots \u00e5r g\u00e5r Tore Curstedt tillbaka till labbet varje dag. \u00c4ven om den syntetiska varianten av surfaktant \u00e4r f\u00e4rdig, s\u00e5 finns d\u00e4r f\u00f6rb\u00e4ttringar att g\u00f6ra. St\u00e4ndiga f\u00f6rb\u00e4ttringar har alltid varit hans drivkraft.<\/p>\n \u2013 Vi har redan gjort en del \u00e4ndringar som gjort den \u00e4nnu b\u00e4ttre. Men det betyder ocks\u00e5 att vi m\u00e5ste vi starta om de kliniska studierna igen. Och d\u00e5 har vi \u00e5terigen minst tio \u00e5r kvar till nytt l\u00e4kemedel.<\/p>\n Tore Curstedt har mottagit en rad bel\u00f6ningar. Bland annat Kungens medalj i tolfte storleken, Karolinska Institutets stora silvermedalj och Region Stockholms utm\u00e4rkelse f\u00f6r genombrott i klinisk forskning.<\/p>\n \u2013 Det hade varit roligt att f\u00e5 dela all den uppm\u00e4rksamheten med Bengt, men han gick bort 2008. Vi hann f\u00e5 n\u00e5gra utm\u00e4rkelser tillsammans, men visst hade det varit roligt om han fortfarande varit med.<\/p>\n<\/div> Text: Magnus Trogen Pahl\u00e9n.<\/em><\/a>\u00a0Foto: H\u00e5kan Lindgren.<\/a><\/em><\/p>\n<\/div>\n L\u00e4kemedlet Curosurf fick sitt eget namn genom en sammanslagning av Tore Curstedts och Bengt Robertsons namn, liksom \u00e4mnet tensid: Curosurf = Curstedt-Robertson-tensid. Historien om uppt\u00e4ckten beskrivs i en artikel skriven av Curstedt, Kajsa Bohlin och Mats Blennow och publicerad i L\u00e4kartidningen. Se nummer 52, publicerad 21 december 2009, eller s\u00f6k efter det p\u00e5 lakartidningen.se.<\/p>\n<\/div> Historien om Curosurf \u00e4r en framg\u00e5ngssaga. I dagsl\u00e4get har l\u00e4kemedlet r\u00e4ddat livet p\u00e5 cirka en miljon barn v\u00e4rlden \u00f6ver. Samtidigt \u00e4r sagan l\u00e5ngt ifr\u00e5n \u00f6ver. Tore Curstedt \u00e5terv\u00e4nder varje dag till labbet, sina 73 \u00e5r till trots. D\u00e4r har han tagit fram en ny variant som kan n\u00e5 m\u00e5ngdubbelt fler barn i framtiden. <\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":1210,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[85],"tags":[],"class_list":["post-1209","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-pharma-sv"],"cp_meta_data":{"_thumbnail_id":["1210"],"_fusion":["a:17:{s:25:\"show_first_featured_image\";s:3:\"yes\";s:4:\"fimg\";a:2:{s:5:\"width\";s:0:\"\";s:6:\"height\";s:0:\"\";}s:17:\"post_links_target\";s:2:\"no\";s:7:\"bg_full\";s:2:\"no\";s:12:\"main_padding\";a:2:{s:3:\"top\";s:0:\"\";s:6:\"bottom\";s:2:\"5%\";}s:15:\"content_bg_full\";s:2:\"no\";s:20:\"image_rollover_icons\";s:7:\"default\";s:9:\"bg_repeat\";s:7:\"default\";s:11:\"slider_type\";s:2:\"no\";s:9:\"wooslider\";s:1:\"0\";s:9:\"revslider\";s:1:\"0\";s:13:\"elasticslider\";s:1:\"0\";s:19:\"blog_page_title_bar\";s:2:\"no\";s:17:\"content_bg_repeat\";s:7:\"default\";s:13:\"posts_sidebar\";s:15:\"default_sidebar\";s:15:\"posts_sidebar_2\";s:15:\"default_sidebar\";s:14:\"sidebar_sticky\";s:7:\"default\";}"],"_edit_last":["1"],"_edit_lock":["1612275439:1"],"_fusion_google_fonts":[""],"fusion_builder_status":["active"],"_wp_page_template":["default"],"avada_post_views_count":["1718"],"avada_today_post_views_count":["3"],"avada_post_views_count_today_date":["17-04-2026"]},"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1209"}],"collection":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1209"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1209\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1703,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1209\/revisions\/1703"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1210"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1209"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1209"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/karolinskainnovations.ki.se\/20years\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1209"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}F\u00f6rsta barnet<\/h3>\n
Syntetisk form n\u00e4sta steg<\/h3>\n
<\/span><\/div><\/div>Mer om Curosurf <\/b><\/h3>\n