LÄKEMEDEL Under 2020 reste Gesynta 190 miljoner kronor i en av årets största privata biotechinvesteringar i Norden. Nu är företaget ett steg närmare mot ett nytt läkemedel för systemisk skleros. I framtiden hägrar flera innovativa behandlingar av olika inflammationssjukdomar, bland annat hjärt-kärlsjukdomar och cancer.

Historien kan dock sägas ha tagit sin början när Per-Johan Jakobsson arbetade som postdoktor vid Merck Frosst i Montreal, Kanada. Här upptäckte han en ny proteinfamilj som kallas MAPEG (Membrane Associated Proteins in Eicosanoid and Glutathione metabolism) i slutet av 1990-talet. Väl hemma vid KI igen fortsatte forskningen för att kartlägga proteinfamiljen. Forskningen ledde till upptäckten av enzymet microsomal prostaglandin E synthase 1 (mPGES-1).

– Det var många som tidigare anade förekomsten av enzymet. Vi tog oss an den utmanande uppgiften att sätta upp experimentet som skulle visa det. Sedan dess har vi gjort massor ytterligare kring det och har i dag en god förståelse, säger Per-Johan Jakobsson, professor i translationell inflammationsforskning.

Ämne som driver inflammation

Enzymet mPGES-1 har en viktig roll i kroppens förmåga att skapa inflammation då det bidrar till att bilda det ämne som driver själva inflammationen: prostaglandin E2. Prostaglandiner är en grupp hormonliknande ämnen som utgör måltavla för några av våra vanligaste inflammationshämmande värktabletter, till exempel Voltaren och Ipren.

Dessa har en bred användning men fungerar inte för alla inflammationssjukdomar och för dessutom med sig ett antal biverkningar. Därför har det sedan länge pågått en jakt på en mer träffsäker metod att hämma inflammation. Och enzymet mPGES-1 kan leda vägen.

Väl tillbaka på KI fortsatte Per-Johan Jakobsson sin postdoktorperiod hos Bengt Samuelsson, som mottog Nobelpriset 1982 för sitt arbete med prostaglandiner. Tillsammans med professor Rolf Morgenstern patenterade de sätt att hämma mPGES-1 och grundande företaget NovaSaid 2004 med målet att hitta ett nytt läkemedel.

– Där utvecklades också flera substanser som i dag är centrala för forskningen kring prostaglandiner. Men vi nådde aldrig fram till en egen läkemedelssubstans, säger Per-Johan Jakobsson.

Forskningen hade dock följts av andra som lyckats ta fram mer lovande substanser, bland dem Orexo och Astra Zeneca.

Gesynta grundades 2017 med målet att utveckla nya läkemedel som på samma gång minskar inflammation och ökar blodflöde. Först ut är ett läkemedel för patienter som lider av den autoimmuna sjukdomen systemisk skleros. Inflammationen hos dessa patienter påverkar de minsta blodkärlen, så kallade mikrokärl, med minskad cirkulation i kroppens vävnader som följd.

Detta leder i sin tur till allvarliga komplikationer i till exempel njurar, lungor och fingrar, med stort lidande och ibland till och med död som följd. Gesyntas längst framskridna hämmare av mPGES-1, GS-248, minskar inflammationen och ökar blodgenomströmningen i små kärl. Tack vare den gedigna kunskapen hos grundarna och nya substanser har utvecklingen gått fort.

– Vår första fas ett-studie gav ett mycket bra utfall och vi kunde visa att GS-248 inte bara är säker, utan också hämmar försökspersonernas mPGES-1. Nu går vi vidare med nästa fas i en stor internationell studie för att undersöka vilka anti-inflammatoriska och kärlskyddande effekter denna hämning har för patienter med systemisk skleros, säger Patric Stenberg, VD för Gesynta.

Stöd av KI Innovations

Såväl NovaSaid som Gesynta har haft stöd av innovationssystemet vid KI Innovations. Här har de funnit hjälp med finansiering av såväl patentansökan som andra tidiga aktiviteter. Senast var Gesynta en del av inkubatorprogrammet Drive.

– Det gav oss stöd i form av innovationscheckar, rådgivning och tillgång till det breda nätverk som omger inkubatorn, säger Patric Stenberg.

Läkemedlet för systemisk skleros är starten för att hitta fler och mer effektiva anti-inflammatoriska läkemedel vid kroniska, inflammatoriska sjukdomar.
Dessutom har den prekliniska forskningen visat framgång vid behandling av cancer.

– Vi har visat att en hämning av enzymet mPGES-1 även resulterade i minskad tumörtillväxt i möss, säger Per-Johan Jakobsson.

Forskningen kring mPGES-1 har nu stöd såväl från Vetenskapsrådet och Cancerfonden.

– Det är otroligt viktigt att KI har en innovationsaktör som KI Innovations med ett system för att ta tillvara innovationerna som sker i forskningen. Särskilt viktigt är det för oss forskare som inte själva vill driva företag utan hellre fortsätter med vår forskning, säger Per-Johan Jakobsson.

Text: Magnus Trogen Pahlén. Foto: Håkan Lindgren.