”Jag har lärt mig att tänka i mer nyttogörande och praktiska termer.”

– Jag har ingen speciell förebild, det finns så många innovativa och duktiga forskare över hela världen. Vad jag inspireras av är människor som vågar ta chansen och satsa på sina idéer. Så säger Ulrika Norin, en av de unga forskare som fått stöd i utvecklandet av sin affärsidé av KI Innovations.

Ulrika Norin är knuten till Medicinsk Inflammationsforskning på Karolinska Institutet, och arbetar främst med djurmodeller för autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism.

– Genom att avla olika resistenta och mottagliga rått- och musstammar har vi identifierat flera naturliga varianter, polymorfier i gener som styr utveckling av autoimmunitet, säger Ulrika.

Hennes projekt har identifierat en gen som aldrig tidigare beskrivits för en roll i autoimmunitet. Genen identifierades genom en spontan mutation som slår ut genuttrycket i råtta. Proteinet styr framförallt hur de speciella T-cellerna i immunförsvaret, aktiveras. Utan detta protein utvecklar varken möss eller råttor autoimmuna sjukdomar som artrit. Upptäckten öppnar upp möjligheter för utveckling av nya behandlingar för dessa typer av sjukdomar.

– Avsaknad av protein leder till skydd, så nu undersöker vi möjligheten att blockera proteinets funktion med hämmare som potentiellt skulle kunna användas för att behandla människor med autoimmuna sjukdomar, säger Ulrika.

Ulrika är nybliven doktor efter 5 års forskning i professor Rikard Holmdahls grupp. För henne har samarbetet med Rikard betytt mycket. Han är en framgångsrik forskare och har dessutom själv erfarenhet av att starta bolag. För Ulrika är han ett bra bollplank och ger bra tips på vad man ska tänka på och vilka vägar man kan ta.

Ulrika Norin

Ulrika Norin har gjort en upptäckt som öppnar upp möjligheter för utveckling av nya behandlingar av autoimmuna sjukdomar.

 

I och med samarbetet med KI Innovations AB ser Ulrika nu goda möjligheter att ta sitt projekt vidare kommersiellt.

– Jag kontaktade KI Innovations tidigt i mitt projekt för att få tips. Tillsammans med KI Innovations har jag undersökt om genens funktion var beskriven tidigare och om det fanns några direkta hinder för att fortsätta projektet i en kommersiell riktning.

Ulrika lyfter även fram att KI Innovations har varit till stor hjälp i arbetet med att identifiera nya samarbetspartners samt vid tecknande av samarbetsavtal. Diskussioner pågår för närvarande med potentiella partners inom läkemedels- och bioteknikindustrin vilka har visat ett stort intresse för att utveckla nya behandlingar inom Ulrikas forskningsområde.

– Med KI Innovations hjälp har jag även tränats i att tänka i mer nyttogörande och praktiska termer och har fått exponera mitt projekt mot läkemedelsindustrin, avslutar Ulrika Norin.


”KI Innovations hjälpte oss att navigera”

– För oss var det absolut avgörande att vi fick kontakt med KI Innovations när vi stod inför kommersialisering. Det är en stor utmaning att översätta en akademisk upptäckt till en produkt på marknaden. Då behöver man verkligen någon som pekar ut vad som behöver göras – och i vilken ordning det ska göras.

Det säger Lars Hammarström som tillsammans med forskarkollegan Patrik Ernfors utvecklat en potentiell läkemedelskandidat för en helt ny behandling av hjärntumörer.

De båda står bakom Glionova Therapeutics, ett bioteknikföretag som bildats ur framgångsrik forskning vid Karolinska Institutet och där KI Innovations stått för ett professionellt affärsstöd.

– Från början hade vi inte en enda tanke på kommersiell läkemedelsutveckling. Det är ju det som är tjusningen med den fria forskningen, att man inte vet vart det kan leda. Sedan kom vi till en punkt när det blev omöjligt att bortse från de resultat vi fått och vi insåg att vi måste se till att vår upptäckt kommer patienter till del.

Lars Hammarström har en bakgrund i läkemedelsindustrin och hade därför viss kunskap om läkemedelsutvecklingsprocessen, bland annat om patentfrågor.

– Men det är komplicerat. Bara underlaget till ett starkt patent är enormt arbets- och resurskrävande. Som forskare behöver man stöd genom hela den här resan.

Den support som Lars Hammarström uppskattat mest hos KI Innovations handlar om att strukturera forskningsresultaten på ett sätt som kan attrahera en potentiell finansiär. Han är också imponerad av det nätverk av kvalificerade experter som finns att tillgå via KI Innovations.

Lars Hammarström och Patrik Ernfors, forskarna bakom Glionova Therapeutics AB. Foto: Gustav MŒrtensson / KI

Lars Hammarström och Patrik Ernfors,
forskarna bakom Glionova Therapeutics AB.

 

– Det är väldigt värdefullt att få hjälp att översätta de akademiska fynden till en kliniskt relevant affärsstrategi, och att analysera marknadspotentialen.

Konkret handlar det också om vilka pengar som kan användas till vad och hur snabbt olika steg måste nås.

– Man kan ha miljoner i anslag för grundforskning, men det är inte pengar därifrån som kan användas för att söka och upprätthålla patent, konstaterar Lars Hammarström.

Nu står Glionova Therapeutics helt på egna ben och ska inom kort ansöka hos Läkemedelsverket om en första klinisk prövning av preparatet GLN-1001. Den lilla molekylen har i djurmodeller visat lovande effekt på överlevnad vid glioblastom, den vanligaste och mest aggressiva formen av tumör i hjärnan. Molekylen riktas mot identifierade svagheter i tumörcellerna och metoden är ett exempel på en helt ny princip för cancerbehandling.


”Det räcker inte med en bra idé”

– Det finns en mängd kriterier som måste vara uppfyllda om man ska lyckas – att bara ha en bra idé räcker inte på långa vägar, säger Pedro Réu, doktorand i cell- och molekylärbiologi vars innovation ska lösa livspusslet i laboratoriet.

Alla som har arbetat med cellodlingar vet att de kräver ordning och reda – och att bara den dagliga omvårdnaden av odlingarna kan vara tämligen tidsödande.

– Cellodlingar påminner lite om småbarn, men istället för att byta blöjor ska man byta petriskålar, säger Pedro Réu som till vardags är doktorand i cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet.

Men till skillnad från den typ av avfall som produceras i blöjor kan man inte slänga exempelvis smittämnen hur som helst, utan det är en grannlaga hantering som tar sin tid – värdefull tid som skulle kunna användas till betydligt mer produktiv verksamhet.

En industrirobot skulle säkert kunna programmeras att byta ut petriskålarna ett par gånger i veckan, men det vore en alltför dyr och utrymmeskrävande lösning. Det är här som Pedro Réu och hans innovation kommer in: Pedro Réu har nämligen konstruerat en helautomatisk utrustning som kan ta hand om cellodlingarna på ett sätt som inte bara sparar tid utan även minskar mängden avfall – allt till bråkdelen av kostnaden för en robot.

– Och så är den inte större än att den får den plats på mina handflator, säger Pedro Réu.

För att inte äventyra patentet han sökt vill han inte berätta så mycket med om själva innovationen, i synnerhet inte om hur apparaturen hanterar potentiellt farligt avfall.

– Det är otroligt mycket att tänka på när man försöker kommersialisera sin idé. Till exempel att man måste vara försiktig med hur mycket man offentliggör under resans gång.

Pedro Réu har redan belönats för sina insatser som innovatör. ”Utan KI Innovations hade jag aldrig kommit så här långt.”

Pedro Réu har redan belönats för sina insatser som innovatör.
”Utan KI Innovations hade jag aldrig kommit så här långt.”

För akademiska forskare ligger det förstås nära till hands att dela med sig av sina rön genom att publicera artiklar i vetenskapliga tidskrifter, men en publicering kan ofta innebära att möjligheten till patent går om intet.

– Från det att jag kom till KI Innovations för två år sedan har de hjälpt mig med allt: Verifieringsmedel från Vinnova, patentskydd, juridisk rådgivning, prototyputveckling, marknadsanalyser och kontakter med potentiella investerare, säger Pedro Réu.

Han understryker att vägen till kommersialisering är allt annat än spikrak, och att det därför kan vara klokt att ta hjälp med det som man inte själv är expert på.

– Man måste vara realist och inse att en bra idé visserligen är en förutsättning för att lyckas, men det räcker absolut inte hela vägen. De flesta startups överlever inte, och det kan nog ofta bero på att de har underskattat vikten av att ta hjälp av experter som vet allt om både genvägar och fallgropar, säger Pedro Réu och fortsätter:

– Jag har täta och regelbundna kontakter med coacherna samtidigt som jag vid behov får tillgång till hela KI Innovations samlade kompetens och deras nätverk av konsulter. Hade det bara varit jag och min idé tror jag inte att jag hade kommit ens halvvägs.


”Nära ögat att vi missat viktigt patent”

– Vi var precis i färd med att publicera våra rön när det gick upp för mig: Det här kan ju ha implikationer för patienter – jag ringde KI Innovations omedelbart!

Det var i juni 2014 och redan efter tre månader fanns ett provisoriskt patentskydd på plats. Idag är Sandra Ceccatelli och hennes kollega Stefan Spulber på väg att kommersialisera frukterna av år i laboratoriet: En produkt som dels gör det möjligt att förutse risken att drabbas av depression, dels ger värdefull information om vilken behandling som ska ges.

Sandra Ceccatelli är professor i neurotoxikologi och prefekt vid Institutionen för neurovetenskap på Karolinska Institutet och således ingalunda någon duvunge i vetenskapliga sammanhang.

Fokus för forskargruppen hon leder ligger på att identifiera samband mellan skador som uppkommer redan i moderlivet och uppkomsten av irreversibla förändringar och beteendestörningar senare i livet. Artikeln, den som Sandra Ceccatelli var nära att skicka in för publicering på försommaren 2014, handlar om just detta.

I djurmodeller kunde forskarna se att exponering för höga nivåer av glukokortikoider kunde kopplas till försämrad nybildning av nervceller i hippocampus och depressionslikt beteende långt senare i livet. Dessa förändringar, kunde Sandra Ceccatelli och hennes grupp konstatera, föregås av distinkta manifestationer som med relativt enkla medel låter sig testas. Ett sådant test kommer, om allt går vägen, dels att kunna ge en indikation på risken att utveckla depression, dels på huruvida en patient kommer att vara hjälpt av behandling med SSRI-preparat, selektiva serotoninåterupptagshämmare – information som vore potentiellt värdefull för framtidens depressionsvård.

Sandra Ceccatelli tycker att hon fått hjälp med flera viktiga moment i affärsutvecklingen, inte bara den exceptionellt effektiva hanteringen av patentfrågan.

Professor Sandra Ceccatelli utvecklar en produkt för diagnosticering av patienter med depression. Här kommer det stå något.

Professor Sandra Ceccatelli utvecklar en produkt för diagnosticering av patienter med depression.

– Det stöd och det kontaktnät som jag får tillgång till via KI innovations är oerhört värdefullt, säger hon. Jag må vara en senior forskare, men när det gäller entreprenörskap och kommersialisering är jag tacksam över att det finns expertis att vända sig till.

Sandra Ceccatelli vill också passa på att slå hål på en myt som hon anser lever kvar i akademin.

– Det finns en uppfattning att den forskare som går vidare i en innovationsprocess skulle äventyra sin akademiska karriär. Det finns ingen evidens för ett sådant samband. Tvärtom tror jag att det är väldigt viktigt att man som forskare lär sig att identifiera vad som går att utveckla så att det kommer patienter till del.

I hennes eget fall kan man säga att den akademiska karriären möjligen fick stå tillbaka i så måtto att publiceringen av den vetenskapliga artikel som startade hela tanken på kommersialisering blev lite fördröjd. Men så snart patentansökan var inskickad kunde det akademiska spåret återupptas och hösten 2015, ett år efter det att hon först dragit i nödbromsen, artikeln publicerades i ansedda Translational Psychiatry.

– Affärsutvecklingen har snarast berikat min forskning och nu satsar jag vidare på de båda spåren parallellt.